Gaa na ọdịnaya

Zephaniah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe oyiyi nke narị afọ nke 17 nke Zephaniah

Zephaniah (/zɛfəˈnaɪ.ə/, Hibru: צְפַנְיָה, Modern: Ṣəfanya, Tiberian: Sep̄anyā, “Ezochiri/bụ YHWH”; Greek: Σοφονίας, Sophonías) bụ aha ọtụtụ mmadụ n’asụsụ Hibru; Nke kacha pụta ìhè bụ onye amụma buru amụma n’oge Josaya, bụ́ eze Juda (640–609 TOA) ma e kwuru na ọ bụ akwụkwọ bu aha ya n’etiti ndị amụma iri na abụọ ahụ.[1] A na-asụgharịkarị aha ya Sophonias na Baịbụl ndị e si na Vulgate ma ọ bụ Septuagint sụgharịa. Aha ahụ nwere ike ịpụta “Jehova ezowo/chebe,”[2] ma ọ bụ “Yah na-echere.”[3] Nna chọọchị ahụ bụ́ Jerome sụgharịrị aha ahụ ka ọ bụrụ “onye nche nke Onyenwe anyị”.[2]

Onye amụma Zefaniya

[dezie | dezie ebe o si]
Ihe oyiyi Russia nke narị afọ nke 18 nke onye amụma Zephaniah na Kizhi, Karelia

Onye a ma ama na Bible nke nwere aha Zephaniah bụ nwa Cushi, na nwa nwa Eze Hezekiah, nke itoolu n'usoro edemede nke ndị amụma iri na abụọ. O buru amụma n'oge Josaya, onye na-achị Alaeze Juda (640-609 BCE), mana tupu mgbanwe Josaya na 621 BCE, ma bụrụkwa onye ya na Jeremaịa dịkọrọ ndụ, onye ya na ya nwere ọtụtụ ihe jikọrọ ọnụ.[1] Isi iyi pụrụ iche nke nwere obere ihe ọmụma banyere àgwà ya na àgwà okwu na nke edemede bụ akwụkwọ dị mkpirikpi, nke nwere isi atọ nke Agba Ochie nke bu aha ya.[1] Ebe ọrụ ya dị bụ obodo Jerusalem, nke o yiri ka ọ maara nke ọma.[1] A na-ewere ịdị adị nke Zephaniah abụọ jikọtara na akwụkwọ ahụ dị ka ihe e chepụtara echepụta.[1]

Ụbọchị ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ndị eze abụọ bu ụzọ nke Juda, Amon nke Juda na Manase nke Juda, ofufe nke chi ndị ọzọ, ọkachasị Bel na Astarte, mepụtara na Jerusalem, [2] na-eweta akụkụ nke ọdịbendị na omume ndị ọzọ. Josiah, onye na-eme mgbanwe, chọrọ ịkwụsị iji ebe nsọ eme ihe n'ụzọ na-ezighị ezi. Otu n'ime ndị na-anụ ọkụ n'obi na ndị ndụmọdụ nke mgbanwe a bụ Zephaniah, ihe odide ya ka bụ otu n'ime akwụkwọ kachasị mkpa maka nghọta nke oge Josiah.

N'ikwu na a ga-ebibi Juda maka ihe ọjọọ ndị bi na ya mere, [1] onye amụma ahụ kwuru okwu megide nrụrụ aka okpukpe na omume, mgbe, n'ihi ikpere arụsị nke batara ọbụna n'ebe nsọ ahụ, ọ dọrọ aka ná ntị na Chineke ga- "bi ihe fọdụrụ na Bel, na aha ndị ụkọchukwu na-efe arụsị" (Zeph), ma rịọ ka a laghachi na ịdị mfe nke ndị nna ha kama iji ejiji ndị oké ozu nke a na-eyi karịsịa n'etiti ndị isi (1: 1).

Afọ Zephaniah bụkwa oge dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme, n'ihi na ndị mba ọzọ wakporo ala ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Eshia n'ihi mbata nke Ndị Scythian na iri afọ ikpeazụ nke narị afọ nke asaa BC, na n'ihi nde Jerusalem bụ naanị iri afọ ole na ole tupu ọdịda ya na 586 BC.[3] N'ihi ihe omume ndị a, ozi nke ikpe na-abịanụ bụ ibu arọ nke ikwusa ozi ọma nke onye a (1:7).

Akwụkwọ Zefania

[dezie | dezie ebe o si]
Zephaniah na-agwa ndị mmadụ okwu (France, narị afọ nke 16).

Akwụkwọ Zephaniah nwere echiche ndị bụ isi nke nkwusa Zephaniah. Atụmatụ nke akwụkwọ ahụ n'ụdị ya ugbu a bụ:

  1. Zefania 1:2-2:3. Ịdọ aka ná ntị banyere "ụbọchị Onyenwe anyị", a Dies irae, dies illa nke Agba Ochie. Ikpe nke Onyenwe anyị ga-agbadata na Juda na Jerusalem dị ka ntaramahụhụ maka ajọ mmebi na ndụ okpukpe (1:4-7a); ọ ga-agbasa na klas niile nke ndị mmadụ (1:7b-13), a ga-ejikwa egwu niile nke ọdachi dị egwu (1:14-18); ya mere, chegharịa ma chọọ Onyenwe anyị (2:1-3).
  2. Zefania 2:4-15. Ọ bụghị naanị Jerusalem, kamakwa ụwa dum nọ n'okpuru ikpe, gụnyere ndị Filistia, (4-7) ndị Moab, ndị Amọn, (8-11) ndị Etiopia, (12) ndị Asiria na ndị Nineveh (13-15).
  3. Zefania 3:1-8. Onye Amụma ahụ lekwasịrị anya ọzọ na Jerusalem: "Obi ụtọ maka ịkpali, na mgbapụta obodo ... Ọ nụbeghị olu, ọ nwetaghịkwa ịdọ aka ná ntị. "A ga-achọ ka ndị isi obodo, na ndị amụma na ndị ụkọchukwu dị ka ndị nduzi nke ofufe ọha na eze.
  4. Zefania 3:9-20. Site n'ile anya n'ihu amụma n'Alaeze Chineke nke ọdịnihu, ebe ụwa niile ga-ejikọ ma tụgharịa n'ebe Chineke nọ, a ga-enwe ọganihu nke Alaeze Mesaịa.
  5. Zefania 3:9-20. Ozi ikpeazụ nke Zephaniah nwekwara ụcha Mesaịa, ọ bụ ezie na ọ bụghị ruo n'ókè a ga-eji tụnyere nke a ga-ahụ n'Akwụkwọ Aịsaịa.

N'Iso Ụzọ Kraịst

[dezie | dezie ebe o si]

A na-echeta ya na ndị amụma ndị ọzọ dị obere na kalenda nke ndị senti nke Chọọchị Ndịozi Armenia na July 31. Na Kalenda liturgical nke Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ na na Martyrology nke Rom, a na-echeta ya na Disemba 3.

Akwụkwọ ya bụ ihe mkpali maka ukwe, Dies irae .

Zephaniahs Ndị Ọzọ Dị na Bible

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọzọ a na-akpọ Zephaniah gụnyere:

  1. Nwa Maaseya, "onye nchụàjà nke abụọ" n'oge ọchịchị Zedekaya, a kpọtụrụ aha na Jeremaịa dị ka onye e zitere site n'aka eze ịjụ (Jer. 21:1) banyere ọdachi ndị na-abịanụ nke ọ katọrọ, na ịrịọ arịrịọ onye amụma ahụ ka e gbochie ikpe ahụ a na-eyi egwu (Jer 29:25, 26, 37:3; 52:24). Nebukadneza nke Abụọ gburu ya na ụfọdụ ndị Juu ndị ọzọ a dọọrọ n'agha "na Ribla n'ala Hamath" (2 Ndị Eze 25:21).
  2. Nna nna Samuel onye amụma nke Kohatite (1 Oge 6:36).
  3. Nna Josiah, kohen (onye ụkọchukwu) nke biri na Jerusalem mgbe Darayọs nke Mbụ nyere iwu ka e wughachi ụlọ nsọ ahụ ... (Zek 6:10)
  • Apocalypse nke Zephaniah (akwụkwọ pseudepigraphic)

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Mason (2007). "35. Zephaniah", in Barton: The Oxford Bible Commentary, first (paperback), Oxford University Press, 604–607. ISBN 978-0199277186. Retrieved on February 6, 2019. 
  2. 2 Kings 21 - The Wicked Reigns of Manasseh and Amon. Archived from the original on 2016-03-23. Retrieved on 2025-04-29.
  3. CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Sophonias (Zephaniah). www.newadvent.org.

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]